Förintelsen drabbade människor i alla länder i Europa och i Nordafrika, och dess efterverkningar märks fortfarande runt hela världen. Ett exakt svar på frågan försvåras av ändringar i nationsgränser i Europa före, under och efter andra världskriget. De som dödades under Förintelsen mördades mestadels i läger och getton i tyskockuperade Polen, eller i skjutoperationer längre österut, i de baltiska staterna och i Sovjetunionens territorium (dagens Vitryssland, Ukraina och Ryssland). Dessutom förföljdes och mördades de judiska samhällsgrupperna i Rumänien, Kroatien och Ungern av lokala styrkor, både under tysk ledning och på egen hand. Offren kom emellertid från hela Europa och från franska territorier i Nordafrika och kunde inte ha identifierats, samlats ihop och transporterats utan lokal hjälp eller samarbete mellan transnationella järnvägsnät. Som ett exempel reste de judar som deporterades från Korfu i juni 1944 i nio dagar och passerade genom många lokala järnvägsnät när de gjorde det.
Men Förintelsen hade och har efterdyningar långt utanför Europa. Om vi inkluderar de länder till vilka flyktingar flydde, där släktingar fick nyheter om familjens mord eller som överlevande gjorde till sina hem efter andra världskriget, kan Förintelsen sägas ha ägt rum globalt.
